Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förlåt

Du ströp mig
Samtidigt som jag kvävde dig
Du ljög
Så jävla förbannad jag var på dig
Du gjorde fel
Men kanske gjorde jag också det

Vår kärlek var så agressiv att den åt upp oss båda två
som eld brann vi och vid varje beröring
smärta
en smärta ingen av oss ville vara utan
Jag tror vi båda
egentligen
ville gå

Som förkolnade varelser sträckte vi ut
våra sköra fingrar mot varandra
vem annan skulle kunna älska oss
När jag inte sträckte ut min hand gick du sönder
Du föll till aska
Askan satte sig i halsen
i ögonen
i näsan
jag kunde inte andas
allt var svart

Smärta
det är ett språk vi båda förstår
Och jag hörde dig

;Lämna mig inte






Förlåt





Fri vers av mixedconfusion
Läst 262 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2019-03-20 08:56



Bookmark and Share


    mögel
"vår kärlek var så agressiv att den åt upp oss båda två"

Och just orden "förkolnade varelser" var så fint detaljrika och ändå övergripande. Fint!
2019-03-22
  > Nästa text
< Föregående

mixedconfusion