Jag är gryningens blodsprängda ögon och sparven som badar utanför ditt fönster 

Du är moskén i kulregnet och ett tidvatten av gula västar längs Champs-Élysées

Jag är solens tusen fläckar och ett par glada fräknar som nyss lärt sig att gå

Låt mig drömma i fem minuter till, i fem minuter till och ta på dig mina skor

Vi tar ett steg tillsammans, för varje steg du tar in i mig, bortom fängelsemurarna

      ~~~

Jag är den återvändande soldaten som sover på gatan och den överfulla båten över Medelhavet

Du är geväret som tar av sig davidsstjärnan i Warsawas getto och en flickas sista brev från ett omringat Kobane

Jag är duvorna som ockuperar din balkong och blommorna som gömmer sig under frostens tunga slöja

Låt mig drömma i fem minuter till, i fem minuter till och ta på dig mina lungor

Vi andas tillsammans, för varje andetag du tar in i mig, bortom fängelsemurarna

      ~~~

En komet i lågor lyser upp månens mörka sida och snögubben i lekparken smälter av glädjetårar

Snart måste jag iväg. Vårens blåa tåg väntar vid stationen

Mitt brev till framtidens folk är skrivet - de kommer inte att behöva mig som tolk

Dra försiktigt ned blixtlåset längs min rygg. Inuti mig kommer du att finna en svärm av sömnlösa svalor

      ~~~

Du kommer att finna silvergruvan i Potosí och en stilla junikväll längs Fyrisån

Du kommer att finna fortsättningen på sagan om Wendy, långt efter att Peter Pan växt upp

Jag är hjärtat som har fler än nio liv och den svarta katten som lägger sig intill dig om natten

Vi är vulkanutbrottet som efter askmolnen lämnar jorden redo för en ny sådd

Även om kärleken ändrat skepnad så är mitt apelsinträd inget stjärnfall som bleknat.