Det finns dagar
man inget vet
eller kan
Det finns nätter
som sätter spår
Av drömmar
man inte förstår
Det finns en längtan
som blivit alltför trött
Efter allt den ständigt
ältat, stött och blött
Allt som borde varit
si och så
Men som är
som det är ändå
Den längtan är svår att
komma åt
Och känns mer som
en ödslig gråt
Som ingen ens kan fatta
Därför väljer jag
att skratta