Det är märkligt att älskandet inte är älskvärt nog,
För att bekämpa alla våra vintrar.

Hela min hud ryser till när ensamheten smyger sig in,
I ett rum som förut var ditt.

Alla varma läppar svalnar någon gång,
Efter dig har alla dagar frusit.

Hjärtat brister och brister åter,
Livet fortsätter ändå.

En annan ska knulla mig,
Mot kökets kakelvägg.

Det är skrämmande att den som vissnar,
Snart ska blomma igen.

Gråten och fnisset och beröringen,
Det kommer igen.