det finns mer av det här i alla bortglömda kattvindar, garderober
och förrådsutrymmen i de nu åldriga trähus vi byggde
att kura i under marsstormar
och juninätter som väcker inom oss
en gammal magi vi trodde slocknade 1959
ett glitter som vi efter bara tre timmars sömn
åter dömer ut som inbillad
och så krossar vi sommarens hjärta om och om igen
men hon kommer trots våra svek tillbaka
med väldiga lövkronor
och tindrande små blommor i dikena
och älskar oss
- vad har vi gjort för att förtjäna det?