skuggor faller från våra händer
då vi långsamt läppjar doften
det aromatiska örtthéet
värmen rinner genom strupen
sprittande liv i blodfylld ven
skrapet från stolar och bord
blandas med doftackorden på tungan
kraften från chi följer hem

jag tänker på dig klokugglan, när jag vrider om nyckeln
och motorn spinner igång
frågar mig ständigt brofästets bärighet
ett blodprov visar på friskhet eller sjukdom
i det här fallet borde mätaren visa det senare
den ende passageraren
är du klokugglan. alltid densamme
inte ett dårhus med gökungar