Jag skriker men tyst. Har inga ord.
Natten kommer. Det är mörkt. Det är tomt.
Nu nalkas mörkret och demonerna smyger sig fram.
Viskande i mörkret. Smygande tyst, men ändå hör jag ondskefulla ord väldigt tydligt. Mardrömmar som jag inte kan bli fri från.
Det skrämmer mig. Men sedan tänker jag.
När döden kommer så blir jag fri. Allt det svåra kommer vara förbi. En dag kommer allt lätta, som en dimma och jag kommer äntligen få ro. Jag kommer att ligga på en kyrkogård . Men på en vacker kyrkogård. Gråt inte. Min grav kommer vara vacker och allt kommet vara tyst och fridfullt.
Kanske någon kommer sätta blommor på min grav. Besöka mig någon gång. Då kommer jag sända kärlek och se detta, vart jag nu än är och vara tacksam för den kärlek som funnits i mitt hjärta.