Törstande påfåglar
Gapande efter små kliv uppåt,
Parningslek för de egna

Och ni minns,
Arbetets söner

Glasögon utan skärpa,
Maskinen har sin egen lön
Far står utan pension,
Viftar i etern efter en stängd gräns,

Karln som alltid älskat nya vänner,
Och alltid mist sina gamla
Ber nu alla att gå.

Och ni minns,
Arbetets söner

Ångande tonåringar i överslafen
Dikterar golvets röst,
Helt utan att förstå
Att golvet fallerat

Och ni minns,
Arbetets söner