Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

EN KVINNAS MINNE

 
 
När nattljuset låg mjukt och ömsint över sjön, den där sommaren för länge sedan, kom han till mig, en yngling, vacker som en molnfri gryning; han klädde av mig med sin blick, sedan med två händer fulla utav kunskap. Han kände redan kvinnors kroppar väl, och med erfaren beröring tog han mig uti sin makt, hans kropp såsom av brons, där vid insjöns strandkant. Med natten som ett täcke utforskades jag, med händer, läppar och en tunga fulla utav liv, hans närhet stark och eggande.
 
Jag fylldes av en eld som aldrig skulle slockna, och njutningen som fann oss där och då har aldrig åter kunnat väckas, för det var nåt särskilt med den natten, där vid sjön, och ynglingen, var hade han sitt ursprung? Jag kände honom ej, det var som om han tagit sin gestalt ur själva natten, skogens brus och vindens sus, måhända var det Näcken?
 
Det var i ungdomsåren, och hur fjärran de nu verkar. Men uti dröm och fantasi bärs jag ofta bort, liksom uppå en vind, doftande av rosor, till den natten då en yngling rörde vid min kropp som ingen annan gjort.
 
Ock se, det var vidunderligt.

 

 




Prosa (Kortnovell) av Wordmagician
Läst 57 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-04-07 10:31



Bookmark and Share


  EmiliaPoet VIP
Sensuellt och mycket vackert
2019-04-13

  Wordmagician
Fixat
2019-04-08

  MissFluff VIP
Mycket vacker men med lite språkliga slarvfel som stör flödet
2019-04-07
  > Nästa text
< Föregående

Wordmagician
Wordmagician