Vi upplever en värld utan ansikte
Men som är fyllda med våra egna skrik
Och som följer oss
I ett vimmel av morgon
Till stormfåglars vinande ljud
Snart höljer vinden oss i något
Som kastar oss av och an
Men där vi alla blir delaktiga i
Vad berättande bokstäver förtäljer oss
Vi badar i våra livsvätskor
Och torkar i skyarna
Tills vi åter inser att all vår verklighet är text
Och att vi alltid kommer att få leva med det