vad är det för värld som inte ser såren
har vi fått en värld
av spunnet socker och lögner
läste en levnadssvärta svart med sot
i den nya tiden hänger dimman över ängen
och dagens ansikten tiger,
näbben liknar en sten

om vi kunde ge sorgen ett nytt ansikte
ge den en skog av glädje
ett blomsterfång brinnande ord
vore inte det sommarens pelarsal
fylld av sol kärlek och lycka?



men bödeln är en dålig kumpan
när han sträcker fram sitt beniga finger
han går bort till kylskåpet
gör rent hus med resterna
det säkraste är att aldrig öppna dörren
för han torkar inte ens upp
det han spiller