Somna in min lilla astronaut

Var inte rädd och lägg dig tillrätta. Mamma och pappa kommer hålla dig i handen. Andas sakta och blunda

Snart leker du med enhörningar och sjöstjärnor. Hjälp dem ta på sig vantar, halsduk och långkalsonger. Vintergatan är kall, även när man sover

Gå försiktigt, så du inte väcker skalbaggarna. De är annars så upptagna - tuffar på som små ånglok

                   ~~~

Lejonet vill leka med dig. Det har varit sjuk på sistone, men var inte rädd för dess prickar - de bits inte. Ni kan bygga flaskskepp ihop. Du får vara kapten!

Molnen gäspar. Klia dem på magen, så spricker dem upp; några är silvergråa, som mormors långa hår 

Blir du törstig, be om vatten... men glöm inte lilleputtkatten som nyfiket följer dina steg

Snömannen har med sig röda äpplen. Han är inte arg, bara lite blyg. Ge honom tid att vänja sig

Du kanske får borsta hans päls - det sägs att isen smälter och bergen krymper varje gång han ler

                  ~~~

Somna in mitt lilla lamm, ingen kommer att göra dig illa. Tennsoldaterna har slutat kriga; vapnen har tystnat

De som en gång var blinda dansar nu i alla regnbågens färger; nallen som tappat sina öron har fått hörseln tillbaka

Kom ihåg att natten egentligen är en ny dag som gömt sig under täcket

Morgonljuset visar sig så fort man vänder ryggen

                ~~~

Snart får du en lillasyster att drömma ihop med. Hon kommer se upp till dig som en busig fjäril tittar upp mot solen efter att ha räckt ut tungan

Gråt inte - att sova är som att resa gratis; ingen frågar om biljetten är tur och retur. Ta på dig hjälmen och en burk med honung till Stora björnen 

Somna in, somna in och låt mig viska i ditt öra: “Du är älskad, du var alltid önskad”

…Lampan ovanför rum 12, avdelning 95A - Akademiska sjukhuset, blinkar rött. Klockan är fem minuter över två på natten.