Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hyllning till Humberto Ak’abal i diktsamlingen Solen är dagens navel. (ur Karavan nr 1. 2019) ”En bräda Jag skulle vilja vara enkel som ett träd. Inte ens det: som en bräda”


Motsägelsens estetik



Ateljén har tre lika kvadratiska fönsterrutor
alla vetter mot väster
kaminens skorsten bjuder på svart plåtcylinder
mellan ruta två och tre

Två gigantiska ekar delar på tre gluggar mot himlens blårosa
Skorstenen har brutit sig genom det sinnrikt geometriska furutaket
en tvärbjälke i 30 graders lutning inåt rummet skär ett skarpt snitt:
garanten som motsäger ohyvlade furubrädors lust att flyga
Regnet har pausat trumpinnars trilska mot falsad takplåt

Trädets sinne för organism böjer sig
icke för parallellt fogade brädors prydo
det linjära övermannat av arkitektens estetik
oväntad skråläggning diagonaler uppbrutna fält -
ekgrenars massa ett hån mot tyngdlagen

Betraktaren längtar, inifrån rummet, svävande svalors glidflykt
ovan ekars sekeltillvänjda förbindlighet med jordemodern
fiskgjuseparets metodiska cirklar återkallar flydda klanger
Endast ekarna vet att vittna - stumma i vajande vind

Ljuset flyter från blått mot rosa mot lila,
vinden bjuder upp ekens blad till orolig dans
blandas till en ljudcocktail med Leonard Cohens
”dance me to the end of love”
transformeras till skyggt skuggspel mot
ateljéns vitlaserade furuvägg i öster
stående panel raka led

Öst är öst
väst är väst
Och:
Alltid mötas de två




Fri vers (Fri form) av Stanley Rydell
Läst 519 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2019-04-13 17:06



Bookmark and Share

  KattenKin VIP
Fast ekar och furu, fiskgjuse och svalor håller mig kvar i Skandinavien, samt benämningen ateljé hamnar jag i nån katedral med vackra takfönster och målningar för att kliva ut på en gata i Istanbul där öst möter väst. Tycker särskilt om stycket med betraktarens längtan som jag själv satte ihop med sista stycket, därav min upplevelse.
Bevingade ord i mitt tycke:
"Endast ekarna vet att vittna - stumma i vajande vind"
Väldigt vackert bygge, poesi som arkitektur eller tvärtom.
2020-01-16

  Anya VIP
Iakttagelser från en brädas perspektiv. Så skickligt skriven. Jag vill in i det där huset. Det är så inbjudande läsning. Tack för att jag får läsa.
2019-08-09

  Engel
Din dikt ger ett märkligt djup åt något jag egentligen redan visste i min själ, långt under medvetandets gränser. Poesi när den är som bäst.
2019-05-07

  Stefan Albrektsson
Gillar den i det närmaste katalogiserande detaljerade platsbeskrivningen som inleder dikten, och att det i denna "strama" form bryter fram blixtrande bilder, tusch-snabba detaljer och lysande metaforer (som tex den välljudande och rytmiska raden med "trumpinnarna") och hur denna rad får sin kontrast i följande två raders tung-tyngda syntax och ordval.
Detta fenomen finner jag dessutom genomgående i dikten: kontrasterna, och det som slår mig är mångfalden av sinnen som involveras genom detta.
Och det är väl här som öst och väst alltid möts - i diktarens förmåga att låta kontrasterna omfamna varandra och samtidigt bevara sin egenart!
2019-04-17

    ej medlem längre
Ett organiskt diktverk byggt i den yttre choran längs ett optiskt öga, fyllt av bilder, en kortfilm där varje bild är ett tonverk som fångar nuet. Är jag helt ute på tunn is när jag säger att Du beskriver en gränssituation där summan blir mer än sina delar. Ja, jag har sagt det tidigare, men blir det fel just därför.
2019-04-16

  Marita Ohlquist VIP
Texten är lika välbyggd som ateljén.
Tycker om att den har stora fönster för att inte förlora kontakten med allt som är utanför.

2019-04-15

  Chawa VIP
Detaljrikt ordpussel lägges bit för bit på läsarens näthinna. Slutbilden tolkar jag som att trä(d) alltid är som vackrast där de står – utomhus förankrade med ett flödande liv från rot till krona och i samklang med resten av naturens vidunderliga skönhet. Den brukande människohanden gör sitt för att försköna, men når ändå aldrig riktigt fram…
2019-04-14

    ej medlem längre
Arkitekturen som ett uttryck för människans längtan efter att återförenas med naturen, känna vindens frihet i trädtopparna och vindens sång. Din text är både en fin hyllning och en underbar symbios mellan hus, träd, trä och människa.
2019-04-14

  Jan Widströmer VIP
Detaljerad helhet att vistas i som läsare. Orden målar en interiör med öppning utåt. Perspektiv i flera bemärkelser uppstår. På så sätt en rik text.
2019-04-14

  Respons VIP
För betraktaren med skärpta sinnen blir livet ett oändligt äventyr.
2019-04-14

  DavidM VIP
En text att återkomma till. De vältecknade arkitektoniska delarna övergår så snyggt i det som finns utanför. Ateljén och naturen, pendlingarna, samhörigheten mellan dem. Väldigt bra.
2019-04-13

    ej medlem längre
En spännande diktning. För mig var texten lite svår att komma in på livet men jag läste vidare och då klarnade det. Gillar särskilt strofen som börjar: "Betraktaren längtar....."
Leonard Cohens röst, poesi och närvaro passar som hand i handske!
2019-04-13
  > Nästa text
< Föregående

Stanley Rydell
Stanley Rydell