så öppet hjärta men översittare
hon lurar alla där hon sprider sin skönhet
hennes välsmorda kugghjul snurrar där inne det ser vi
men hon lurar alla där hon lämnar märken
och när hon lägger handen på hjärtat
förvandlas hon till något patetiskt
vår egen narr här på avstånd
och hon var malplacerad i en skitstad
Beredd på flykten varje natt
Men hon grävde sig vidare djupare i skräck
och all skit under hennes nymålade naglar
Ingen förstår vad hon hoppas finna
i denna skitstad
hon är ett skämt nu
men fortfarande räddas hon


evig väntan men alltid på språng
jag lurar alla där på de gator jag går
en förstörd manipulativ slyna
men jag lurar alla på de gator jag går
Min aura är vassa skärvor från krossat glas
snart kommer också jag vara ett skämt
nästan värd ett ofrivilligt flin
med en själ lika kall som en rustning
mot din nakna brännheta hud
som vackrast när jag bär upp mitt fokus,
när jag får förstöra med någon annans kniv
jag kommer snart vara ett skämt här
men egentligen tror jag de sörjer mig

står upp för alla men förklarar sig alltid
han lurar alla med sina opiatfyllda ord
stolt över hur denna staden blivit hans
men han lurar alla med sina opiatfyllda ord
han lägger band på det som kallas ilska
och har räddat för många liv för att le
Alla seglade läppar och stelfrusna fötter,
känner han inte hur han utnyttjas nu?
han uppfostrar sin kemiska ensamhet och ondska
för att inte låta den förinta alla han bär kärt
det är verkligen någon där i dimman
och det är därför tårar fälls för dig nu