Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Andningshål

Tro mig.
Det kommer att bli,
en seg process.
Ja. Jag förstår det.

Dagen är slut när det är klart. Det spelar ingen roll. Hängiven avslut och fullbordan. Som en inre takt, dunkar fast. Prat och gråt finns det inget utrymme för. Just nu. Trampa på, gå gå gå. Odlar styrka. Så länge det håller. Vill inte mosas mot den berömda väggen. Som ett flugfä bortsköljd av spolarvätska. Smetad till noll och ingenting... Samtidigt så finns det inte en tillstymmelse till chans att lägga sig ner. Och därför fortsätter jag.

Hur ska detta göras på det allra bästa sättet?

Hur kan livet, sådant det är, vara så fint och vidrigt på samma gång?




Fri vers av Imaginative
Läst 31 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-04-16 00:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Imaginative