Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En kärlek

 

Prolog 

Ur Kurtisanen 

Innan allt började 

 

Mannens ögon är så blå att havet speglar sig däri 

och hans läppar är som fylliga amorbågar när de

spricker upp i det mest vackra leende någon kvinna

kan skåda Där står han framför henne med ett vackert

ansikte inramat av guldiga lockar  Hon blir stormande

kär Hela himlen med sin änglakör sjunger i hennes öra

Hjärtat växer i hennes kropp fylls med värme som sprider

sig i blodet Känslosvall inombords när han tar hennes

hand så mjuk och len Bli min han önskar Jag ska ta dig

med och låta din blomma slå ut i min famn Du som ännu

är en oöppnad frukt ljuv som en doftande persika med

rosor på kind bli min Hon sänker sin blick för hon är ännu

flicka och vaktar sin oskuld Nej det går inte jag är åt en 

annan lovad Så är kvinnans lott men jag ska alltid spara

ditt leende inom mig och när sorgen  kommer Då ska jag

ta fram det ur mina gömmor och minnas Att du var det

vackraste jag någonsin sett




Fri vers av Margta VIP
Läst 46 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2019-04-16 05:55



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
O, så vemodigt, men ändå så vackert...
2019-04-20

  Stanley Rydell VIP
Lade märke till ett ”när” sorgen kommer. En så vackert skildrad hänförelse kan inte annat än gömmas i hjärtat som en stor saknad och någon gång bli gestaltad som en sorg! Skickligt skrivet inskrivet i klassisk kärleksdiktning.
2019-04-18

  Lars Hedlin VIP
Ett möte på själslig nivå!
2019-04-18

  AEKiosque VIP
Om hur förförelse jagar fågelhjärtat mot att tillåta.
2019-04-17

  Ezmeralda VIP
Så fint och kärleksfullt möte.
2019-04-17

  Marita Ohlquist VIP
Bra skrivet om ett ömsint och kärleksfullt möte som efterlämnade bestående minne!
2019-04-17

  Feliaxel VIP
Så fint skaldat
2019-04-16

  ULJO VIP
Innan allt började, en bra början
2019-04-16
  > Nästa text
< Föregående

Margta
Margta VIP