Tankar på rättspsyk 20Gud, hur skall jag klara mig genom den här rättspsykiatrivistelsen? Lita på mig, jag bär dig igenom Johan. Håll dig på den rätta vägen hos mig så ska du fixa detta också. Du har levt en konstnärs stenhårda liv, du är härdad och urstark, och jag förser dig med all kraft jag har. Jag skapar utifrån ditt svartaste svarta och allt ditt mest trasiga. Jag känner mig inte helt psykiskt frisk Gud, och jag är så jävla trött. Nej, jag har betraktat dig och din dag. Du var jävligt trött från start. Men fokusera på mig, koppla in dig på mitt batteri, min kärlek, och intelligens. Se med mina ögon och lyssna med mina öron. De mörka diaboliska krafterna attackerar mig. Lugn, dom tar jag hand om så gott som jag förmår. Tänk inte på de onda krafterna. Vila i min heliga andes sång och tystnad. Ibland vill jag bara dö, min kropp känns som köttfärs, och huvudet en heliumballong. Ögat ej gråta förmår. Intellektet nersläckt. Anders min gamle vän ringde förut, och vi hade ett bra samtal på 20 minuter. Det fick mig att känna mig mindre ensam. Försommarvärmen är här, och jag måste börja ta mig ut och promenera. Vaknade inatt och kräktes ordentligt. Det händer en gång i månaden ungefär. Jobbigt. Hade väl drömt nån mardröm. Igår upptäckte jag att mitt halsband med kors låg på nattygsbordet. Jag måste ha tagit av mig det på natten i nåt sömngångartillstånd, för jag minns det inte. Kvällsfika strax. Idag så är jag helt slut. Som att min hjärna inte vill vara med, och jag vet inte varför inte. Det är naturligtvis så att jag ruttnar på den här avdelningen, på det här rummet. Om jag hade några miljoner så skulle jag teoretiskt sett kunna rymma från Sverige, bosätta mig i Californien vid havet. Bara flumma runt i ett rus på LSD, heroin och kokain.
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 191 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2019-04-18 21:07 |
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna |