Att binda versen till ett särskilt mått
kan verka något gammalmodigt blivet.
Vad gör väl det? Där förut andra gått,
kan underlätta för det första klivet!

De upptrampade stigarna är bra
för alla oss som går med inre tankar.
De håller kursen, så vi inte ska
gå vilse när i diktens skog vi vankar.

Sonettens väg, exempelvis, är strikt
och kraven stränga inför rim och meter,
men går man den, så blir man ofta rikt

belönad med den lycka som poeter
kan nå, när de i versens virvlar vigt
kan tukta trams och trivialiteter.