Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sömnig betong

Jag andas in lukten av glaserad stek, bbq-fläsket osar bränt.
Dina suktande ögon låser fast mina.
Jag frågar:
”Talar du drömmarnas språk?”
Du svarar:
”Ja, jag vill också bort, rym iväg med mig min kära, till en ort som inte ligger nära”.

Tristessens strama toner känner inte till några gränser, de hittar lätt till stadens mittpunkt.
Nu står jag här i startlinjen, väntar på ljudet av ett skott.
Här har stått sedan jag blev brådmogen, förorten är sedan länge ett minne blott.




Fri vers av Auxilio
Läst 168 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2019-04-21 21:20



Bookmark and Share


  Domenico VIP
Sekvenserna...allting väl målat...väntan,väntan,väntan...kan någonting annat finnas bakom eller går allting i samma toner?
Så väl bekant...så tydligt!
2019-04-21
  > Nästa text
< Föregående

Auxilio
Auxilio