Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att göra slut på hjärnan, utan att göra slut på sig!

Jag tar min filosofiska kopp kaffe.

Jag satsar ett plastblock, motsvarandes några marker i Poker.

Jag leker poker.

Eller är det blodigt allvar?

Kamphundarna är inte närvarande.

Är de snälla, eller blodiga, på grund av de drifter, som ägaren har?

Det är inte ens värt att kalla drifter, för det skadar ju.

Någon annan än sig själv.

Är det inte därför som det kallas drifter?

Den som blivit ledd för länge...
Blir inte den en luffare?
Eller död sedan länge...
Eller Snart....?
Du?

Vad hemsk jag är?
Nej det är inte jag som skriver.
Bara den som stundom vill vara mörk.
Något annat än det den är.

Den som stundom vill vara mörk, tittar också på serier som inte gynnar den goda sidan, om det tittas för ofta.
Men vem kan avgöra?
Det tittas tillsammans med den person, som redan har något mörkt i sitt inre.
Av den person som så desperat ville vara god, men aldrig gjorde ont, förutom att det kom ut i skämten. Eller att hen , sa något opassande, och det blev dödstyst!
Och personen ifråga, kommenterade detta.
Var han vid sina sinnens fulla bruk?
Eller tog han helt enkelt sina sinnen i bruk?
Murade vidare, med det bruk, som han hade i sina vener, men som i allmänhet, uppfattades som att han hade det i sin hjärna.
Han hade en tanke.
Och det var att göra slut.
Han sa det hela tiden till sina vänner, och de trodde att han skulle göra slut med tjejen...
Det vore ju det mest logiska .
Men han VILLE...
göra slut med sin hjärna.

Och hur gör man det?
Utan att göra slut på sig själv.

Den som stundom vill vara annat än den är...
Går ifrån den blodiga scenen i skräckisen, efter att filmen tagit slut.
Tar en promenad.
Det var chockartat, att världen kunde vara så grym tänker hon.
Men sedan tänker hon vidare...
Allt var ju ett påhitt!




Bunden vers av Mim
Läst 101 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-04-23 07:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mim