Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hon

Tänk att varje berättelse alltid ska handla om henne. Det kvittar alltså om jag sjunger om världens lågor och blodets röda rodnad kring ungdomens kinder! Det samma gäller om jag sjunger om livets besvikelser. Formen gör också detsamma! Om jag skriver en dikt, novell, roman, inköpslista, insändare! Varje punkt, varje ton, yttring, varje liten handrörelse när jag förflyttar pennan över pappret, varje nedtryck på tangentbordet, varje rörelse av min tunga och formandet av mina läppar!  Hon, henne! Ja så finns hon där hos mig, vid mig, i mig!

Och jag kommer trötta ut läsaren med för dem banaliteter, men för mig är min förkunnelse kärnvapenallvarlig! Ja, det är barnsligt att säga så. Men superlativer tona också bort vid överdosering i textmassan.

Mina yttringar kan handla om ett oförglömligt svek, som gör att ingen berörd någonsin vinner Det samma gäller om jag, i en lämplig butik, beskriver min brödrost sista dödsryckning - och att jag därför vill ha pengarna tillbaka, eller om när jag senare på väg hem har lust väcka långväga tankar genom att dra fingrarna längs en vägg. Precis så, som barn gör, när de drar en pinne längs ett trästaket för att skapa ljud och rytm, fast med den skillnaden att jag är vuxen och istället för användande en pinne använder mina fingrar. Det spelar liksom ingen roll. Hon är där i all form av rörelse. Även denna text du läser nu handlar just om henne, fast det är smärtan jag tänker på och vill förmedla, kanalisera, få ur mig och klarna min inre himmel! Komma ur denna dyrkan som plåga och skänka njutning. Som dränerar och ger kraft! Ja, jag kan inte bestämma mig.

Hon finns där när jag sitter, står eller ligger och läser i allmänhet och viktoriansk skönlitteratur i synnerhet, ja då finns hon där i varje karaktär. I varje klassiker, vilket har - naturligtvis- att göra med att hon är min klassiker. Min följeslagare! Jag förlikar mig med henne och dem som omger henne...henne...HON!

Alla vackra och fula. Sjuka och friska. De säkra och utsatta. De lugna och äventyrarna. Hon är min fräcka fröken Julie, min stliga Anna Karenina, min bräckliga madame bovary, min guvernant Jane Eyre, min synd min last  Lolita,  min trogna Maria Vasiljevna och älskade Tatiana Aleksandrovna, Brett, Eowyn, min stjärnprinsessa Leia, hon är dem alla. En! Ett! Allena! Singular bestämd form! Ett unikum! Exklusiv! Enastående! Sjusärdeles! Första pallplats! Guldvinnarren! Urkunden! Källan! Kraften! Meningen! Huvudrollen!

Hon är "hon",  "flickan" "tanten" "kvinnan" "tösen" "damen" draken, glädjeflickan, djävulen- och allt som har ändelsen - inna:  min värdinna, älskarinna, lärarinnan,  furstinnan - min kvinna!

Så jag älskar henne. Och jag hatar henne. Älskar henne för hennes lojalitet.  Alltid denna för henne omedvetna närvaro vilket gör att jag, paradoxalt nog, känner mig fri. Och jag hatar henne för den fattningen hon har om mig, som fängslar mig och försegla mitt öde!

Om hon skulle lägga sig naken framför mig ville jag sätta mig på en pall bredvid. Tända en cigarett, dricka mig nykter och bara stirra som ett fånigt barn som ser cirkusartister uppträda. Och fånerier skulle det bli mycket av. En hel del wow blandat med stumhet. En hel del betraktande med huvudet på sned som vore hon en tavla. Hennes hud skulle sola i min blick. Jag skulle antagligen finna varje linje, förhöjning, fördjupning, fördröjning, företeelse, som just det, och ingenting annat!!

Jag försöker ofta slå bort dessa fantasier och föreställningar. För det slår mig hur förbannat trivialt och omoget det där är: varför skulle hon tillåta sig att ligga naken framför mig i syfte att bli utstuderad av min glupskhet!? Som om hon var just en cirkusartist, en varite', ett skyltfönster, ett avlat sto på en lantgårdsauktion?, en biologisk sammansättning? Ja och så vidare... Ditt förslag duger och suger likaväl som mitt. Hur normal är min tankeverksamhet överhuvudtaget? Hur normal är en sådan uppställning? Normal? Ja det känns fånigt att att tala om normal, eller normalt, när detta handlar om henne i allmänhet och i en sådant sammanhang där hon skulle ligga naken framför mig i synnerhet!

Varje tänkare bör dock tänka om. Det är inte skönheten jag betraktar. Inte kroppen i sig, även om två bröst, ett könsorgan, vita lår, utslaget hår säkert, troligen, sannolikt fotograferat bilder i ditt inre galleri. Även om ett erkännande skulle utebli!

Detta bekommer mig dock icke i en sådan uppståndelse! Istället skulle jag betrakta värmen från hennes hud, hur den stiger i vågor och silas igenom min kropp. Hur hennes doft vädrar mitt medvetande av närvaro. Se hur hennes syreupptagningsförmåga arbetar genom revbenens utvidgande! Och lyssna på hennes mage vibrera när den knorrar av hunger! Och av allt detta kasta huvudet bakåt i en estetisk orgasm!

Men som sagt, detta slår jag ifrån mig. Det är ju surrealistisk, kafkaetisk, direkt märkligt för gemene man, majoriteten, gruppen! Det är på så sätt min känsla för att vara onormal bekräftar detta.

Om hon skulle öppna dörren för att komma hem efter dagens bestyr och alla måsten skulle jag välkomna henne med en kram och en puss på pannan. Hur gick det? Allt bra? Jasså där var stängt idag. Okej, träffade du honom där? Okej hälsa tillbaka! Jag hjälper dig fylla kylskåpet, ge mig kassarna. Sedan skulle jag vara lycklig att HON delade hem med mig. Att det var i mitt hem hon gnolade och trivdes. Det hade inte spelar något roll om hon sträckte ut sina ben i soffan och drog tröjans hätta över huvudet för att försvinna in i mobiltelefonens flöde, och jag vart i ett annat rum skrivandes ett mästerverk, hon hade varit hos mig likväl. Och jag skulle känt av henne, hört henne sporadiskt hosta, och hur hon grymta över något fördjävligt i nyhetsflödet. Hur dörren gick igen till toaletten vid något tillfälle! Och när kvällen mogna skulle jag krypa ner bredvid henne i vår säng och fråga om hon låst dörren innan jag mötte hennes värmealstrande hud!

Och skulle hon - helt mot förmodan utmana mig. Kyssa mina bröstvårtor, suga på dem, och bita tills jag rycker till i ett Aj! Och se henne fortsätta knäppa upp skjortan och lägga händerna på min mage och smeka lätt mot min rygg så att resten av skjortan åker upp från mina jeans - och ta ett steg närmre och trycka sig mot mig, skulle världen bli en dröm. Jag skulle då hålla om henne länge! Ja och fortsatt alla triviala ömhetsbetygelser och romantiskt dravel som kan uttryckas tills min värdighet helt försvinner in i hennes hjärta, men fortsatt med mitt ärliga uppsåt. Och för att rädda mig själv från fruktan att bli tagen innan mina byxor knäpptes upp under halvt fnissade, halvt allvarligt och en nypa fantasi - skulle jag förklara mig och mina föresatser med mina minst använda ord och samtidigt mest kraftfulla,  dessa fyllda med substans och sötaktig vilja: hennes namn! Kanske till och med ett superlativ eller två!

Och skulle hon underkasta sig min makt skulle jag ödelägga hela hennes väsen. Som om en grov smutsig hand som arbetat i många år, omsluter en liten vit, len, kall och sökande hand för att krossa dess leder och knogar! Att överge den fria viljan mot min skulle bara utmana mig i att pröva i hur stor utsträckning min makt har över henne. Jag skulle inte, kan inte, bevara det heliga och mest betydelsefulla i livet. Så för att skydda henne, och mig, och det enda heliga jag känner till och erkänner, underkastar jag mig henne. Priset jag betalar är att hon alltid är med mig. Och skulle hon be mig att skjuta ihjäl hennes värsta fiende skulle jag bli en mördare. Det är i sådan utsträckning hennes makt råder över mig! Helt kärnvapenallvarligt





Fri vers (Fri form) av Lathunden.
Läst 100 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-04-23 18:40



Bookmark and Share


    Lathunden.
Tänker att kärlek och passion är synonymer! Tänker att passionslös kärlek, inte är kärlek! Tänker att kärlekslös passion inte är passion!
2019-06-03

  Lovisa. VIP
Kan inte läsa detta nog. Kan man uttrycka kärlek på ett mer gripande sätt än såhär? Eller nej, inte kärlek. Snarare passion.
2019-06-02

  Lottie Ålhed VIP
Kärnvapenallvarlig passion framträder med tydlighet här Välskildrat!
2019-04-24

  Öknens Ros VIP
sensuellt och hängivet skrivet.
2019-04-23
  > Nästa text
< Föregående

Lathunden.