Regnet är som människan.
Det har också ett minne
och vet hur det skall falla
på torr mark och hårda hjärtan.
Regnet minns, som människan,
sin flod av synd
och skurarna av nåd.

Människan är ett regn,
som minns sitt fall
och varför hon föll.
I regn och människa
finns både minnet
av vapnens förödelser
och livets vatten och vin.

Liksom människan är regn
vatten och tårar.
Det minns sin tid i torrhet,
tills havet vänder sig i sorg
och himlen öppnar
sina förlåtande portar.