Det är något som vill ut.
Det har brunnit ner flera hus
Juveler slipta diamanter genomskinliga
På sin utsida, det är mitt rus

Tappad stor som liten
Ett hål i varje gatuhörn
Helt vilsen
Jag tittar ner i nästa
Håller andan och tänker på det bästa

Jag dök i dina tårar
Det vill jag lova
Inte styrd av några trådar som fick mig att sova
Så förlåt ha.