Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fragment från min tid i Indien


Annorlunda liv

Den första tiden
överväldigande intryck
för alla sinnen

Färger, lukter,
stanken av avlopp, råttorna,
mängden folk
Den massiva fattigdomen

Senare blir man förändrad
Att prata med främlingar
när som helst
blir normalt

Man lär sig
att regler som gällde igår
Inte gäller idag

Fattigdomen

De hemlösa barnen
sover på gatan

Där kommer en man med polio
Hans förtvinade ben
Vilar på en bräda med hjul

Fattigdomen

Livets orättvisor
Kvinnan med guldbroderier
på sin Sari
går förbi tiggaren

Fattigdomen är enorm
Sakta sjunker det in

Vidden av orättvisan

Snart är jag framme

Vi har visst haft inbrott
Kollegan har förlorat passet

Jag är priviligierad
kan lämna detta bakom mig

Men det kan inte barnet
som sover på gatan








Fri vers av juliaparkas17
Läst 230 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2019-04-28 09:56



Bookmark and Share


  BenGust VIP
Orättvist faller ödets lottor.
Därifrån kan arma flertalet
inte ta på den bevingade
utstyrseln och bege sig
någon annanstans.

2019-05-01

  juliaparkas17
Tack för alla kommentarer...
2019-04-28

    ej medlem längre
Väldigt starkt skrivet! Du berör verkligen.
2019-04-28

  SatansSon
jag var i marocko 77. såg eländet. flörorten oändlig, skjul.
2019-04-28

    All my ghosts
Berörande, välformulerade rader. Bland andra:

"Fattigdomen är enorm
Sakta sjunker det in

Vidden av orättvisan"

2019-04-28

  Lottie Ålhed VIP
Tänkvärt detta...
2019-04-28
  > Nästa text
< Föregående

juliaparkas17
juliaparkas17