dörren slog igen när jag vinkade av åskbollen och Julie. De hade först gratulerat Elsa på 95-årsdagen. De tog henne med överraskning hade fika och alla tillbehör med och avslutade hos mig. Julie hade frågat om det var något jag behövde och det hade jag ju förstås och de bar in det jag hade beställt. En strålande idé att göra så att överraska Elsa och ha med allt. Julia är nattmänniska och att då gå upp i ottan för att fixa allt---det är en bedrift mäktig klättra uppför Kilimanjaro. Som jag alltid sagt, hon är en klippa för vännerna och vi gör allt för henne detsamma.

Under fikat berättade Julia bekymrat att Fonzie hamnat i trotsåldern. Han hade rymt 2 gånger på förmiddagen, grannarna gjorde hembesök :(. fonzie är blandras och Chihuahua är dominant och de vet inte om sin storlek de inbillar sig de är typ blodhund storlek. Han har börjat mopsa upp sig (mops finns även i generna) och hon måste börja vara sträng och konsekvent och det mitt uppe i flyttningen. Det är svårt att flytta från stor till liten, det kostar på att gallra bland det man tycker om, slänga ge bort och sälja. Och då kan minsta lilla tuva stjälpa det största lass. hm både barn och djur märker av förändringar och det kan ju vara en form av protest.

Annars härligt höra planerna med flyttningen rullar på som loket. Dessutom har lejonet sitt kämpehumör med myndigheternas ineffektivitet om hennes klienter. Varför ska det vara så, kittet mellan de olika förvaltningarna fungerar dåligt. De flesta säger inte ifrån och då händer det inget.

Hon fixade häromkvällen själv klart flytten av resten stenarna för målarens verksamhet nästkommande vecka, litet betänksam dock vädret vi fått dimension april

omväxlande väder hagel i natt smälte till tö, nu blåst och solglädje, händelserika dagar gör att tiden flyger, timmarna smälter snabbare än snö i solen