Om du kunde, när du sluter dina ögon, för ett ögonblick återvända till barndomens minnen.


våra minnen då vi var två och världen var vår.


Om du kunde drömma då kanske, ja då kanske jag fick lov.


men jag kan ej glömma, jag kan ej blunda för dig.


Om du kunde drömma, om du var kapabel.


Ja då kanske jag hade varit acceptabel.


Jag sitter här på min tron av is, och ser på i ensamhet medans årstiderna kommer och går.


år efter år, till evighetens ände.


Jag sitter här på min tron av is och väntar,  jag väntar i tystnad på ett liv bortom dig och mig.


Om du kunde drömma ja då kanske jag fick lov, men jag kan ej glömma det liv som var vårt