Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jordens eget namn


Gaya

Gaya Du är ett liv i.den stora oendliga helheten!
Dina ögon är vulkaner
Ditt hår är all skog och allt det vackra som växer på din underbara kropp.
Bergen är dina bröst,havet ditt blod som flyter genom dina länder,
Ur dit sköte föddes vi
Livet Själv är dina händer!
Ty vårat liv är ditt liv ,och varge gång något dör måste du återskapa det
Annars dör du också
Gaya du är vår moder och Cosmos är vår fader.
Du är bara en liten liten prick idet oendligt stora.!
Vi sticker i din kropp Borrar i dina bröst! Utsläcker livet i ditt blod!
Och hugger av dej ditt hår!
Men ändå skapar du oss kärleksfullt åter och åter
Gaya din stund har inte kommit än! Vi kan inte döda dej!
Vi kan förinta oss själva,men aldrig döda dej.
Gaya långsamt väver du på din livsväv, tråd efter tråd.
När den är klar är ditt slut nära. Och solen förångar ditt blod
Förintar dina bröst, och bränner upp ditt hår. Och din förkolnade kropp
Glider in i evigheten.Där väntar du på din återskapelse.Ty det som förut varit är nu.Och och det som är nu har förut varit.Tack Gaya vår moder iCosmos




Fri vers (Fri form) av Johanna wiberg VIP
Läst 63 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2019-05-06 17:30



Bookmark and Share


  Mangal VIP
Berörande. Sorgligt, vackert och så sant känns det.
2019-05-10

  gunnnar nylund VIP
Bra beskrivning av vår skövling av
jordens resurser...gillas!!
2019-05-09

  Chawa VIP
Fint och med kärlek vävda ord till ära för Moder Jord!
2019-05-06
  > Nästa text
< Föregående

Johanna wiberg
Johanna wiberg VIP