ref:
vill somna men insomnian stärks/
när det jobbiga känns så passar på/
att göra ståtliga verk av min strålande värk/
ja då lindrar lågornas eld/

röd blir trådarnas färg/
ingen nöd till tårarnas gnäll/
delar bröd med min vålnad till vän/
så nästa natt får jag sova igen/


vers1:
har inte tid att vara vaken blir så sliten på dagen/
många många frågor men finner inte svaren/
kan ej somna lågor brinner i djupa haven/
men snart sommar så då skiner ljuset magiskt/

då avdomnar plågor och allt är inte lika tragiskt/
då kanske man får sova och slippa va självhatisk/
men jämför jag med förr så är detta ett lyxproblem/
minns min inslagna dörr och ständiga bitterhet/

i drogernas träsk en overklig verklighet/
har lovat mej själv att det ska aldrig hända mer/
tårar har fälts för min vålnad till vän/
och har med tiden lärt mej att älska mej själv/

men ibland ligger jag vaken vissa sår läker aldrig/
tänker ändå fånga dagen och nå en önskad framtid/
vem är du att döma Hagman? du kan göra det för alltid/
styrs ändå av högre jaget nu så bryr mej inte ett skit/