Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dikt om sjärnhimlen

Jag står här och studerar natthimlen så mörk och klar
Ser på stjärnor som tindrar och andra ting som omkring far
Jägaren Orion med sitt bälte och sitt svärd i högsta hugg
Tvillingarna börjar dansa med kräftan i en virvlande bugg
Vilket skådespel som framförs med både känsla och andakt
Herkules står stadigt beredd och är himlavalvets nattvakt
Stora björn drar på sin karlavagn som är lastad till full bredd
Lilla björn försöker hålla takten och lufsar fram för att också bli sedd
Planeten Venus sprakar och glittrar i all dess färgprakt
att stå här och försöka hitta er stjärnor är som en skattjakt
Norrsken som vackert skiftar i grönt, gult och lila
Plötsligt jag ser en sattelit i väldans fart över himlen ila
Jag tänker stilla "vad finns där ute i rymden bland galaxer och planeter?"
Vi är ej dom enda för därute finns det med jorden många likheter
Så mycket kvar att forska, lära och hela tiden upptäcka
Ni planeter är så långt bort, ja det är en himla lång sträcka
Nya stjärnor, himlakroppar och olika fenomen
Att höja vår kunskap, visdom och lära ut är hela grundidén
Månen som gömt sig under ett täcke av moln kikar fram
Bländar mig nästan med sitt starka ljus så äkta och sann
Det känns som jag kan snudda vid dig om jag räcker ut min hand
Men du är för långt borta, jag står där häpen som om du mig trollband
En stjärna faller ner och jag skyndar att tänka ut min önskan
En värld utan våld och ojämställdhet skulle få kärleken att grönska
Stora cirklar som omgärdar planeten Saturnus
Pluto är ej längre en planet, den har ej samma pondus
En historia av mystik med sina hjältar, gudar och grekisk mytologi
Stjärnbildernas namn är uppkomna efter er, likt som av magi
Tack för denna fina stund, ni är så givmilda
När jag ej längre finns jag blir till en stjärna som andra kan avbilda







Bunden vers (Rim) av Kaffedivan
Läst 153 gånger
Publicerad 2019-05-09 00:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kaffedivan
Kaffedivan