Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Dröm 11/5


Ögonlock

 

jag var fast under ögonlocken

slog upp dem för ett ögonblick 

och såg den verkliga världen 

frusen stillbild 

 

i den värld som fortfarande rörde sig

hade jag en kanin på axeln 

kaninen lättade i vikt

så jag blev rädd den skulle dö

jag försökte byta blöjor på kaninen

hittade inget bra ställe 

jag fick skicka kaninen

till skolsköterskan 

 

i den overkliga världen

kunde jag inte öppna dörren

till mitt eget rum

för bakom varje dörr

jag bräckte upp med kofot

fanns en annan dörr

när jag kommit till åtta dörrar

fick jag nog

 

i den overkliga värld som fortfarande rörde sig

skulle jag sätta fram stolar och notställ

till orkestern 

stolarna var dimensionerade för småbarn

det fanns varken noter eller notställ

bara ett partitur som låg på flygeln

körledarinnan log i alla fall

och kittlade mig på halsen 




Fri vers av Nanna X
Läst 235 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2019-05-11 07:27



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Fängslande intressant belägenhet! ...inte mycket vi får veta om den verkliga världen. Är den verkligen "frusen stillbild"? eller ditt enda intryck hittills/dittills??

Desto mer rörligt berörande och levande känns kanin som ett människobarn... en labyrint av utestängdhet från sitt eget rum.... samt notställen som nog skulle ha behövt vara små de också - om de hade funnits?!
2019-06-09

  Magdalena Eriksson VIP
förtjusande
och det vidunderliga att leva mellan dröm och annat
2019-05-29

  TrollTörnTrappan VIP
Hisnande dröm!?!

Många upprepningar verkar medvetet figurera?!? = mycket "kaninen" i andra stycket, gott om "dörr" i tredje...

Här ges man fint utrymme att besinna vad som rör sig och vad som är fast(låst?).

Får en känsla av att du har blivit barn igen [i dikten /drömmen] eller om det är orkestern som blivit små...?
2019-05-11
  > Nästa text
< Föregående

Nanna X
Nanna X