Funderingar kring midnatt över livets tårar och alla svunna ännu ej återvunna skratt ... i november 2005 när dessa ord befäste mina funderingar och publicerades här tidigare ...
- Idag när det känns som om du finns i mitt liv har leendet funnit sig bli a
Livets trilogik
Tro, hopp och kärlek
är några ting
kring
vilka vi grundar vår livsstrategi
Novembermörkret
får mig att betänka
alla de framtidsalternativ
jag valt och icke valt
att mina tankar skänka
Minnesglimtar ur mitt liv
jag förnimmer
som ett skimmer
mellan snökristallerna blänka
Toppen!
Ja, den resan minns jag
tur och retur
mer än en gång
Botten!
Finns den med
i såväl navet
som i den allra yttersta pereferin
Balansräkningens
ingående och utgående balans
är ögonblicksbilder
vars verkliga innehåll
kännetecknas av extrem medelvikt
i nuläget mätbart - noll ...
Resultaträkningarna
genom åren
visar andra värden
på sista raden
Svunna vinster och förluster
blottar sig oblygt
om man bläddrar lite bland bladen
Ofattbart närvarande liksom sagans
allra flesta troll
Hoppet!
Det lever än
ty än lever drömmen
om nya toppar i
Framtiden
Livets allra bästa vän
den ständigt pågående förändringen
För stunden
råder obalans
Ett fullt aktiverat kaos
En dans på rosor
det är likväl
om än kronbladen lyser
med sin vintriga frånvaro
i min nuvarande tillvaro
inte ett farväl
Betänker med stillsam oro i sinnet
alla livets uppgångsfaser
vilka en efter en
under tidens gång
utjämnats av
treenighets skalpellen
Inte alldeles helt
men på många ställen
Funderar och undrar
begrundar
vad som stundar
Min blick förlorar sig
frågande
i den mörka stjärnklart
lågande
natt som omsluter mig
att
svaret inte är givet ...
... det tysta ekot i natten
så underbart tryggt
bekräftar
är just det som skapar
ständigt nya möjligheter i livet
Kanske är det så
nu som då
att treenighetens skalpell
allt emellanåt
beskär livets utblommade rosenkvistar
och lämnar dem osorterade kvar
på marken där vi går
för att få förmultna
och åter bli till bördig mylla
som ger oss bättre förutsättningar
för att dessa ständigt återkommande efteråt
inför framtiden kunna fylla
med livsgivande skratt och gråt
Ett närvarande i nuet mot framtiden
där tro, hopp och kärlek
i stillsam lugn och ro
alltjämt i vårt hjärta bo
Många vägar - många mål
det varit på vägen
genom alla gångna år
Många val - många kval
men det förunderliga är
att om jag inte gått vilse
här och var ibland
så vore jag nog inte ens här
idag
och
utan alla minnen som finns kvar
av allt som en gång var
vore jag inte längre jag
En man som bakom alla
sina murar av försvar
likväl är såväl
summan
produkten
differensen
som kvoten
av många innehållsrikt blandade levnadsdar
Må vara lite rotlös
kanske måhända en och annan defekt
Men!
Vem f-n vill egentligen vara perfekt?
©Peter Stjerngrim