Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
angående tanken och producerandet


Åtankens estetik ( miniessä )

Någonstans hos G.W.F. Hegel i Phänomenologie des Geistes finns en intressant passage, där denne påstår att man aldrig reflekterar , utan att man har någon annan person ( Annan ) i åtanke. Detta kan vi kalla ”adresserat tänkande”.... Man reflekterar alltså aldrig och SKRIVER heller ingenting ....- för att nu konkretisera/(trivialisera?) detta - ensamt och riktigt ärligt , utan att ha en tanke på en adressat. Man reflekterar alltså - för att generalisera - aldrig. Inte i DEN bemärkelsen , som vi i allmänhet har ... tänkt oss ,- med reflexionen som ett samtal med en själv, (sololoquia) isolerat och rent. Man tänker - i varje reflekterande - enl. G.W.F. Hegels teori ( ett utkast till teori ) - ut något till svar på en Annan(s) existens. Det låter både rimligt …och på något vis givetvis sorgligt. Att man då aldrig får anse sig som riktigt ensam, - och att man aldrig kan tänka sig någon annan heller - som ensam, och ifred med sina egna tankar. Ens favoritförfattare, eller tänkare, hade inte bara sina egna tankar för sig, utan det han eller hon skrev, det skulle i alla lägen vara riktat till en annan person, - och detta förhållande skulle man då aldrig kunna bli av med på världs vis! På samma sätt resonerar den idérike och skarpsinnige Ch S. Peirce. ( Denne har ju på åtskilliga punkter i sin filosofi en viss (!) likhet med Hegel. jfr. P.s uppsatser ..... på www/nätet. ).( Och fattas då beslut utan en snegling i riktning : den Andre.......). Här blommar en "jagskepsis". Detta skulle implicera , att det existerar en grundläggande dialogiskhet i allting, hos alla, från början. Och att det jag skriver nu - t.ex. - skriver jag inte för mig själv utan med någon annan, den eller den, i omedveten åtanke. Inte för att reda ut något för mig själv bara! Allt jag tänker , är tänkt för någon annan. Och jag är aldrig säker på vem det är! Vem är det? Och vem är det nu?




Övriga genrer (Aforism) av Kaj Bernhard Genell VIP
Läst 19 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-05-12 08:33



Bookmark and Share


  Ewa-Britt Nilson VIP
Vad och när man
än skriver även när
man endast i tanken
det tänkta driver, man
olika offensiver som
komparativer till
någon bedriver...
2019-05-12

  Kaj Bernhard Genell VIP
Jo, All my ghost, jag håller med. Inte alls uteslutet att man riktar sig till någon inom en!
2019-05-12

  All my ghosts VIP
Man kan ju också tänka att vi, var och en av oss, är befolkade av inre väsen, former av medvetanden, som vi kommunicerar med. Delar/världar av oss själva, som vi bara halvt undermedvetet förnimmer (ibland). Tänker på Ekelöfs dikt:

En värld är varje människa, befolkad
av blinda varelser i dunkelt uppror mot jaget konungen som härskar över dem.
I varje själ är tusen själar fångna, i varje värld är tusen världar dolda och dessa blinda, dessa undre världar är verkliga och levande, fast ofullgångna, så sant som jag är verklig. Och vi konungar och furstar av de tusen möjliga inom oss är själva undersåtar, fångna själva i någon större varelse, vars jag och väsen vi lika litet fattar som vår överman sin överman. Av deras död och kärlek har våra egna känslor fått en färgton.

Som när en väldig ångare passerar
långt ute, under horisonten, där den ligger så aftonblank. – Och vi vet inte om den förrän en svallvåg når till oss på stranden, först en, så ännu en och många flera som slår och brusar till dess allt har blivit som förut. – Allt är ändå annorlunda.

Så grips vi skuggor av en sällsam oro när något säger oss att folk har färdats, att några av de möjliga befriats.

2019-05-12
  > Nästa text
< Föregående

Kaj Bernhard Genell
Kaj Bernhard Genell VIP