Jordbundna änglar
från högt däruppe i det blå
har ingenting i helvetet att göra
Ty de skapar en sådan himla röra
när de lyssnar till
alla de som till himlen komma vill
De har inte blott ett känsligt öra
utan två
och de älskar livet
utan att ta det för givet
Hopplöst obotliga romantiker
de äro likaså
Inte ens Fan själv vill ha dem
i sitt glödheta hem
För vem
kan sig försvara
mot de underbara
jordbundna änglar från högt däruppe i det blå?
De där som älskar allt det vackra i livet
... men så ock att ställa till en liten revolution
lite då och då ...
Fan har nog en helvetes situation
och vill inte riskera
en djävligt himmelsk revolution
bland sina undersåtar
De där evigt fördömda
djävulskt gömda
om än ej glömda
vars själar
i det glödheta helvetets
anletes svett
träget trälar
krälar och påtar
sig allt längre ner
dit där ingen någonsin
annat än hopplösheten ser
bortom all sans och vett
dit där himlens alla
änglaljus
och vingars sus
portförbjudna är
Fy fan, vilket helvete
det skull bli
om det bröt ut
en kärleksepidemi
Ja, du vet ju
hur oberäkneliga
små innovativa änglar kan vara
Fan själv vet
precis hur underbara ...
En revolution
skulle kunna bidra till
en evolution
som skulle få
själva helvetet att hetta till
Änglar gillar ju bus
sol och varma bad
De kan ju inte låta bli
att göra en och annan
förtappad själ glad
här och var
Jordbundna änglar
är dock de som allra mest
när Fan\'s allra värsta fobi
Ty de är ju som folk är mest
utan synbara vingar
de med lätthet kan smita förbi
och ställa till med himmelskt
helvete - rent utav en palatsrevolution
Med andra ord
en helt otänkbar situation
där änglabus, kärlek och hoppfullt rus
skulle kunna vinna alla röster
i Fan\'s eget hus
med hejdundrande acklamation
Men!
Det är ju dock blott ett rykte
bland många andra
som från mun till öra
från Helvetets allra yttersta portar vandra
Men fan vet om det blott ett rykte kan förbli
ty jag vet åtminstone en jordbunden ängel
som lyckats smita förbi
Tystnadslöftet som följer med mitt prerogativ
förbjuder mig dock att förtälja
vem denna ängel är
en jordbunden ängel
ifrån högt, högt upp i det blå
med ännu svedda händer och fötter
En obotligt optimist och romantiker
som söker finna sina rötter
i rummen mellan nu och då
försiktigt hoppfull om att finna
sin själsfrände och tillika
ännu ej funna rätta kvinna
för att äntligen kunna
nå vägs ände
dithän värkligheten
i all sin ändlighet äntligen känner
att vindarna nu verkligen vänder
För stunden han ännu en tid är bunden
vid detta sitt ur evighetens perspektiv
alltför ändliga jordeliv
Men än finns tid för verkligheten!
Tror det bor en liten ängel
i varje människa som vandrar på vår jord
En liten ängel som egentligen är ganska stor
som vi härbärgerar djupt inom oss
och förtränger när vi våra hjärtan av rädsla stänger
En liten ängel i vårt hjärtas allra innersta rum bor
Den bor i mig
Den bor i dig
Men vad vi än tror
den lilla ängel som inom oss bor
vill få komma loss och bli fri
Ty den är som ett honungsbi
den behöver smaka sin själsfrändes nektar
för att kunna växa sig stor och få förbli
den ängel som kan skapa ett paradis i helvetet
och ett helvete på jorden
men förutan vilken du inte vore du
och jag inte vore jag
Släpp ut din ängel - låt den få bli fri
här och nu - inte en annan dag
Det prerogativ jag tidigare nämnde
gäller alla jordbundna änglar
inte bara dig och mig
som ännu inte funnit dig
som likaså söker finna mig
Min ängel saknar din
och längtar efter att du och jag ska bli ett vi
så att kärleken vi känner
våra allra innersta fördämningars alla stängsel bränner
och låter våra änglar förena sig med varandra
för att de ska kunna hjälpa oss på vägen
genom livet mot framtiden som vi har att vandra
du och jag - ett vi tillsammans ...
©Peter Stjerngrim