Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


så där människor emellan



visst blir vi beklämda över allt som sker i dag
hur kommer allt att sluta om vi inte längre oss bryr
inte ser varandra i vår nöd
det växer upp en snårskog i själen
Ofta är det så att varje litet livstecken
skapar återupptäckandets innerliga glädje
förälskelsen vaknar
Man ser och man minns älskar de små detaljerna
Energisk och retlig men absolut inte omänsklig
Inte ett fel inte en darrning
och fastän hjälplinjer saknas
raka rader
prydligt nästan pedantiskt
de upprättstående staplarna
några av dem påminnande
om eldslågor
en strävan efter objektivitet och ordning
I dess skenbara obetydlighet
så inspirerar det
att se människan



Vad är vi utan våra käraste minnen
de som vi vårdar ömt
de som etsat sig fast i varje rum
vi kan stå som fången på en vitkalkad mur
rita streck för varje dag som går
längta oss ur cellen sedan vi skildes åt
de som vi har lever kvar
klockklangen står inte stilla
tonen fryser aldrig fast
för minnen lever så klart

DEN ENDE JAG TROR PÅ

betydelselöst om himlen faller ned
eller om berg börjar brinna
den ende jag tror på är du
och vad vi skrev mellan raderna
våra minnen
talar högre än tiden

Våra minnen är så starka
de goda är grunden




Fri vers av the wildcat VIP
Läst 41 gånger
Publicerad 2019-05-16 06:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

the wildcat
the wildcat VIP