alla kärlekar jag haft
påminner om varandra
var sin ögla
samma nät

när jag lämnade han som fått mina texters
flesta
du
lovade jag mig själv att låsa in min kropp
kläder och nej:n
lager för att dölja
var knivar och kyssar kan tryckas in i hjärtat för att
slutligen spräcka det

jag älskade honom för sent
för lite och fel
men det gör inget
jag vårdar den kärlek jag hade
lilla plantan
den åker med mig runt jorden
vår jord i fickan

;hur man kan älska,
sluta älska och känna det som om man
går sönder
man går väl också sönder
varenda sekund
men kroppen har en tendens att
laga
blixtsnabba sömmar
om och om igen
för alla gånger vi dör

jag skriver fortfarande brev till kärleken vi hade
men jag tror han som människa är död


//

jag gick i svart så länge att min kropp sprang förbi mig
kastade sig in i nästa
potentiella historia

//men vad lyssnar min kropp på ett hjärta och hjärna som ber den att ta det försiktigt nu
när jag fortfarande är skör
nej, den talar nycker och längtan
nästa kropp kommer alltid allt för snabbt; //


//


vi var en gråzon
inte viljor egentligen
kanske bara
fingrar

det går inte att skriva brev till någon som inte har en adress

//


det blev sorgligt
inte i alla bråken eller
ens i tystnaderna i sängen
inte i alla misslyckade försök
utan först
när jag fick som jag ville

ett kvitto på att
vi aldrig haft ett pris
vi var gratis
kanske var jag gratis
vi pratar om billighet
han gjorde mig till en piratkopia
och jag lät honom

när vi tog slut
när jag pratat klart
var han tyst
han var också
en spökvind
det blir en iskall kontrast
mot någon som är så mycket
materia och konkrethet


//


det är inte han
som skrämmer mig
han är maktlös
han har inga ord
det är ett öde värre än döden;
men det är inte mitt
så det är inte han som skrämmer mig

istället räds jag hur duperbart ett sinne är
hur minnet kommer krackelera
ett tunt äggskal knäckt vid den allra lättaste av beröring;

att när han kommer låtsas som om vi aldrig fanns
så kommer jag tro honom


//


ja,
jag frågar tystnaden
den säger att vi aldrig fanns
och jag trodde den
till slut