Är det något du känner till så är det hur att vara irriterad.
Det börjar ofta redan när du är 'liten'.
- Du kommer att förstå det när du är 'vuxen'.
- Du kommer att begripa och inse när du 'är där'.
Nog så upplysande, kan en tycka, som faktiskt 'varit där'.
Och väl skulle kunna berätta om hur det är att 'vara där'.
Bara att det är en högst personlig upplevelse och även om jag skulle kunnat berätta om 'det' för dig.
Skulle du har godkänt min berättelse sedan, om du själv faktiskt fick 'vara där' sedan?
Även många 'vägledande' böcker är skrivna på ett liknande sätt.
Jag vill ju ha ett svar och en beskrivning som är 'skräddarsydd' för min egen situation.
Och om den kan väl ingen annan egentligen råda mig.
För den är för detaljerad för att förstå.
Fast en del finns det att förstå sig på 'i och för sig'.
Som det här med att försöka förklara färgen 'röd', för en som är född blind.
Eller hur musik låter, för en som är född döv.
Fast just det där med hörsel, är en mer begriplig form, om det går att beskriva med olika nyanser av vibrationer.
På det viset skulle känslan av en hand kunna uppfatta vibrationer av att lägga den på något som vibrerar.
Men även om en 'klarar av' att beskriva något, så blir det ju ändå bara en suddig bild av hur det verkligen skulle kännas rent personligt av att 'vara där'.
Som att bli kär, förälskad, tagen av nuets möjliga magi
deprimerad
chockad
ledsen
rädd
panikslagen
förvirrad
vilse
övertygad
road
förskräckt
vacker
klyftig
kluven
glad
full i skratt
utsatt för hån eller rent kroppslig kränkning, såväl som mer verbal.
Allting som en kan vara med om och uppleva.
Hur skulle du förklara färgen röd, för en som aldrig har haft syn?
Så oavsett om du är en Monika eller en Anders, oavsett vad du har för möjliga talanger, böjelser, svagheter och brister.
Då finns det en tid för en första gång, och det finns bara en första gång, för allt.
Det märkliga att ibland minns en första gången, men redan andra gången kan minnet genast blekna vid sidan av 'den första gång jag såg dig, det var en solig dag'.
Så när du hör frågan ställas, hur är det egentligen 'att bli som född på nytt', bara att det är då du först förstod att det egentligen är 'obeskrivligt'.
Vad svarar du på den?
Nu när du har 'svaret i din hand' och skulle kunna berätta, väl?