det vi inte ser
kan inte heller skada oss
därför blundar jag varje gång du går förbi

och jag önskar att du hade låtit mig vara som jag bad
varje kväll till en Gud som jag aldrig hörde av

nu är vi fler och vi håller fast varann
ingen kan eller får trilla dit igen
så guppar vi fram över mörktblått skärgårdshav
och vi ser hur ytan inte kan hålla tillbaks
kan inte dölja det hårda djupet

vi skrattar tills vi gråter
säger det är ju precis som du
otroligt att vi aldrig såg det

och du ska aldrig få skada oss igen
nu när vi har hittat hem
så sant som jag i drömmen såg en natt

du blir ensam på midsommar igen