Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensamhet

När jag går på gatan
sent på eftermiddagen
känns vinddraget från
alla som skyndar förbi

Det lyser i blå nyanser
från kontorsfönstren
Några människor med
kaffekoppar i händerna
syns framför datorskärmarna

Jag rör mig långsamt
stöder mig på min käpp
lekparken är tom
gungorna rör sig sakta i vinden
endast några duvor syns till

Går utan plan
måste röra på min stela kropp
En vindil drar fram genom gatan
regnet är på väg
bäst att vända om

Regnet blänker på bilarna
snart är jag hemma
Lägenheten känns ödslig
regnet speglar sig på asfalten
nedanför mitt fönster




Fri vers av Kungskobran VIP
Läst 134 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-05-25 09:35



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Mycket berörande! Du sätter fina ord på ensamhet.
2019-05-31

  ULJO
Ensamhet är illavarslande. Närhet är viktigt
2019-05-28

    ej medlem längre
Ensamhet i klungor av andra ensamma, däremellan distanser av luft, ibland självvald, ibland nödvändig, men oftast en barriär svårare än bergsklättring att övervinna
2019-05-25
  > Nästa text
< Föregående

Kungskobran
Kungskobran VIP