Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag älskar dig Pappa


Jag arbetar i mitt tysta.

Och ställer upp.

Och visst!

Jag har vid några tillfällen inte lyckats.

Vara den Pappa jag borde varit.

Men jag försöker att förstå.

Hur en Pappa skall vara.

När jag aldrig har haft en Pappa själv.

Har ju aldrig haft någon förebild.

Och hur skall jag då kunna vara en Pappa?

(Tänker på hur det blir om jag får barnbarn?)


Men på det hela taget.

Har jag faktiskt offrat mycket för er.

Mycket mer än ni tror och vet.

Jag har faktiskt offrat delar av min älskade konst för er.

(Och ni vet vad konsten betyder för mig!)


För när jag klev ur det sista barnhemmet jag vistades på,
så bestämde jag mig så tydligt.

Jag lämnade andra gråtande barnen,
som var mina kompisar då.

Och jag hade inte en chans i livet.

Var på förhand dödsdömd.


Men någon glömde.

Att jag är mycket brutalt seg.

Okrossbar.

Och.

Jag bestämde.

Att!

Detta skall ingen få uppleva.

Denna förbannade smärta att inte var älskad.

Att inte få kramar.


Så jag växte upp med hatet brinnande så tydligt.

Och fick även efter barnhemmen,
överflöd av livets onda sida.

Men.

Jag gav mig inte.

Jag hade ju gråtit svag i så många hörn tidigare.

Så jag bestämde mig att.

Att gråtandet i hörn var slut.


Så när jag mycket ung ryckte in i det militära.

Fann jag min plats.

Och gråtandet var slut.

De andra fick stå för gråtandet.

Och då var jag bara 18 år.

Och ganska livserfaren redan då.

Och var stenhård.

Och den linjen.

Håller jag även nu.

Linjen är intatuerad på min kropp.


Men nu jag vet mycket mer om.

Döden, livet och kärleken.

Och om moral och etik.

Och om att resa och om andra kulturer.


Och det enda jag vill nu.

Är att ni skall ha det bra.

Inget ni troligtvis kommer att förstå.

Eller ha sett.


För jag har kollat upp mer än ni vet.

Med försäkringar.

Egendom.

Arv.

Allt.

Och jag har älskat er av hela mitt hjärta.

För att ni vet att jag lämnar ingen bakom mig.

Definitivt inte mina barn.


För.


Ni kommer inte ha några skulder efter mig.

Tvärtom.

Ni kanske får några kronor.


När ni ser på kistan.

Och kremerar mig.

Och undrar vem jag var.


Men det vore lite ok.

Om ni sade.

Pappa!

Jag älskar dig!

Innan det är försent.




Fri vers (Fri form) av Tommy Vähä-Rainio VIP
Läst 85 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-05-25 16:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Tommy Vähä-Rainio
Tommy Vähä-Rainio VIP