Redan medlem?
Logga in
Till min hustru.
JAG MINNS DIG REDAN!Du finns här nu. Jag minns dig ändå redan, som den du var. Jag minns dig, fast du är så tätt intill mig, både nu och sedan du inte finns. Du är mig alltid när.
"Gud" står du närmare än jag får göra. Att vara nära dig, är vad jag får. Att höra, smaka, dofta, se och röra dig, är min tröst när tvivel mig beslår.
Jag känner än din nackes mjuka tuva. Än blommar hjärtats lust, den himmelsblå. Må döden hånle i sin svarta huva
men glömmas fort! Må minnena bestå av dig, som fortsätter att finnas, medan jag saknar dig. Jag minns dig redan!
Bunden vers
(Sonett)
av
Ulf Carlsson
Läst 147 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2019-05-27 19:56 |
Nästa text
Föregående Ulf Carlsson
Senast publicerade
LESBISKT IDEAL? FORMSPRÅK I HIMLEN MILJÖMORAL ODE TILL EN PLANKA FÖRVISSO TERZINEN LÄTT TUNGDIKT Se alla |