Vi byggde slott i sanden
glasspinnar blev torn
du hade en vit klänning
och vinden i ditt hår
jag var elva, du var tolv
du ristade med snäckskal
en vers på rim i leran
ett kärlekens spår

Vi byggde den sommaren
en relation av trådar
sandslottet på stranden
blev känslornas symbol
vi cyklade längs vägarna
ängen blev vår tillflykt
så blev det många år
kärleken ett livslångt mål

Sand är inte hållbart
inte kärlek heller
inte alltid mojnar det
och slott kan rasera
du ville möta friheten
bygga på egen hand
sökte egna skisser
ville terrängen sondera

Åren gick och decennier
sandslottet i spillror
vi levde liven åtskilda
långt borta från gamman
jag ett ordnat förhållande
och du ett något flyktigt
längtan ett ansikte
slumpen förde oss samman

Vi byggde slott i sanden
renoverade och byggde till
mångårig erfarenhet
och återfödda känsloband
vi lärt oss bygga hållbart
se glädjen i det man har
kärlek byggd från grunden
tryggheten i handen

(Copyright © ULJO)