Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det svarta hålet

Det förstör allt i sin väg. Det äter varje spår av lycka det äter varje minne jag har av dig. Det äter upp livet son ändå finns kvar. Jag är ensam. Jag är ensam i din närhet. Du låter mig aldrig gå. Du är den som behöver mig. Ingen har någonsin behövt mig så säg mig... hur länge stannar du hos mig? Hur länge ska du täcka mitt hjärta? Hur länge ska du ge mig denna klumpen i halsen och eviga tårar? När tänker du släppa mig? Vill du släppa mig? Kära du mitt svarta hål ät inte upp minnet av honom.




Fri vers av nollnollan87
Läst 26 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-06-03 01:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

nollnollan87