Den dag som var skymd
av sina egna
begär

Träd in där
och vandra genom
Otaliga dagar

Men den dagen kommer
aldrig att lämna dig

Så länge ett minne
Består

Både som skydd
och ett fängelse

Där i längtans brunn
Kväker den ensamma
Grodan

Mot den larmande
Världen ovanför

Några Jasminblommor
far ibland i en viss
årstid med vinden

Ned till en stillnad
Vattenyta

Och berättar om den
Skönhet som var


Men som begärligt
skall födas om

Till något annat. ..