Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Snäckornas sång

Dina ögon är grunda laguner
där sanden kryper fram och tillbaka
där fåglarna dyker
där vinden vältrar sig i vällust.

Dina öron är snäckorna på stranden
de ensamma snäckorna
kvarlämnade att lyssna på det
som ingen annan hör.

Dina händer ritar kors i sanden
men jag känner den eld som brinner på dina stränder
och jag vet att den tändes långt före år noll.

Dina fötter ritar mig en karta
och jag vill följa din väg
följa ditt spår av skum på ytan.

Vi ser på varandra
och kastar oss ut.
Dyningarna bränner
salta och sugande.
Vi känner hur djupt man kan sjunka
hur lätt man kan drunkna
och hur långt man kan gunga
som en spillra på ett främmande hav
och föras upp igen
lämnas kvar igen
på en strand där snäckorna lyssnar.




Fri vers av Rafmagn VIP
Läst 157 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2019-06-06 18:48



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Berörande fin!
2019-06-07

  Hopplös själ
Vacker och sorgsen!
Åtminstone så som jag läser den!
2019-06-06

  Gunnar Hilén VIP
mumma mumma
2019-06-06
  > Nästa text
< Föregående

Rafmagn
Rafmagn VIP