I skogens svinnande törstlinjer,
i skogstjärnors bleka lakljus,
i barrträdens skuggade andning,
förnummen i byn
som vindarnas lek med flöjel;

en stund som denna,
en stund som du

i barrskogsbandet
runt Jordens panna;

midsommarkrans och törnekrona

i en avlägsen del
av nuet,
i ännu en tanke
i stöpet,

i törstlinjens torra tangent,
genom rödvingens fallande skala;

det sista, kanske, som hörs