Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det finns ingen verklighet förutom den förborgade inom oss.

I knullerian råder knulleri och knullera, alla spanar efter ett billigt knull. I den döda köpgallerian köpgallras dom köpgallfebriga. En skock höns hänger i gardinerna i den själsliga istidens sköna charmiga attityder. Allting målas i sorg, extas och ånger. Malaria och Salmonella smittar med sin hätska charm och brist på skam, solpaneler och intima militärfordon. Don efter person. Kungahuset ruvar i sin tomma avgrund. Läppstiftet ollonglans är på modet. Mycket är på modet. Tunga droger i paralyserad verklighetsflykt. Den inre verklighetens skyddade frid, glädje och sanning är bortglömd och övergiven. Byråkraterna, mytomanerna, och den självskadande Madame Rosenfink kramar en skorssten med stridsmålat arsle, liksom i en bön om något annat än självmord. Ett annat liv, ett annat jag. Alla vill knulla. Braka hän i sus och dus, lyckorus. Läppstiftet ollonglans med lakritssmak. Pumpa sin stjärt för 100.000 kronor med helium, och sväva över Sverige med falkblick efter KUK. Abrakadabra i skafferiet med den erigerade kukens svävande djuppsykologi. Sport. Lättsamt och svårmodigt på samma gång. Hunger är vi, ingenting mer. Kärlek måste alla ha, annars blir det aldrig bra. Ollonglans. Läppstiftet. Världen badar i ett falskt ljus. Det äkta ljuset kommer innifrån. I knullerian råder knulleri och knullera. Inne i en garderob sitter en 8-årig kille. Han vill inte vara med längre. Sin hyperaktiva, apatiska och allmänt dysfunktionella familj vill han inte vara med om. Han är förtvivlat dödstrött. Han vill att nån kommer och ger honom ömhet, lyssnar och förstår. Familjerna utan riktiga föräldrar. Föräldrar som inte har klivit över vuxengränsen, och som inte själva har haft några riktiga vuxna föräldrar. Pojken skär sej i armarna med allt han kan hitta. Mamman är paralyserad på tjoppoholicnätet. Pappa spelar bort alla pengar på Casino Sug min kuk, och misshandlar mamma. Syskonen kastar ut möbler från balkongen på 15:e våningen. Allmänt ätstört. Gränspsykotiskt. Misär. Onda andar viskar om snabba lösningar. Pojken, Emil, skär sej så allvarligt att det blir ambulansfärd till akuten och sen BUP. Mamma kastar sig ut från balkongen och pappa mördar syskonen med en slö förskärare, och sen knullar han dom. Nej alla muntergökar nu tycker jag att vi åker till köpcentrat och shoppar loss några timmar. Det är så härligt att konsumera! Sen tittar vi på alla härliga program på TV! Nunnorna i klostret tittar aldrig på TV. Ber är vad dom gör till Gud om förlåtelse och barmhärtighet, om kärlek och sanning in i världen. Läkedom och tillrättaställande processer. Äkta frid i Jesu Kristi namn. Amen. Nä vart ska den här tidsåldern och världen sluta? Lyndon B Johnson hyrde sina fruar till frukost. I princip och minut. Ställ ner kylskåpet älskling. Yrkesstolthet och upphittad bultande svart sorg. Psykiatriska doktorer som simmar i sina egna förträffliga pannkakor, tack älskling, jaaaaaaaa ha ha ha ha. Gudmor och Satansfar. Dantes Inferno. Var snäll att gå lugnt och normalt till informationen på våning kärlek våning kärlek våning kärlek våning kärlek. Frukosten är snart glad. Jag har hört om en vecka, var god dröj i 40 år, var god dröm, och glöm inte att sätta på grannfrun. Grannfruns vattenspridare, hon är på semester, hon är på semester, hon har tagit en överdos sömntabletter. Richard Nixon hade 100 fruar på Hawaii. Vattenspridaren. Varför i fridens namn slog du ner din klassföreståndare och brände ned hela skolan?? Därför att jag ville och kunde helt enkelt, helt enkelt, helt enkelt. Helt enkelt. Nånting måste ju hända förutom att jag håller på att bli livsfarligt psykiskt sjuk av att växa upp i den här sjuka familjen, landet, världen, familjen, världen, landet. Den schizofrena familjen. Går det bra att gräva potatisland för hand? Nej, men det är skönt. Men framför mig hur det går inte att du berömde jag har en valnöt och det är inte så he he. Jag förstår... Kom älskling, vi åker till torpet några dagar veckor månader år. Du är fin. Du är fin. Du lyssnar på min själ. Men idag är det hon, min älskade som behöver mig. I hennes ena öga såg jag en sorg avgrundsdjup och skrikande svartsyn. I hennes andra öga en längtan, blixtrande hungrande ensamhet. Jag insåg direkt att här behövs en kärlek lika stark som solen. Jag bad till en högre makt att jag kunde vara den jag vet att jag är. Vi höll om varandra och jag viskade att allt kommer att bli bra, jag lämnar dej aldrig, jag är beredd att göra allt och lite till för dej. Hon la sej på golvet och grät Den Stora Gråten, jag sa: Vad har dom gjort med dej? Jag smekte henne och torkade hennes tårar, sen såg jag in i hennes ögon med hela min själ, all min ömhet och styrka. Hennes ögon var öppna och jag såg rakt in i hennes själ. Sen så kysstes vi vilt och älskade på fårfällen framför öppna spisen.




Prosa av Johan Bergstjärna VIP
Läst 129 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-06-11 13:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Johan Bergstjärna
Johan Bergstjärna VIP