Hej! Hallå! Vem var det som svepte förbi?
En kvinna med okuvlig energi
På väg ifrån Hjalmar och vidare till Greta
måste bara först efter adressen leta.

En rivstart med bilen, här tickar det sekunder,
stort ansvar, får inte begå någon blunder
snälla, ja du måste duscha, du blir ren och fin
Men varför har jag alltid så bråttom nu för ti´n?

För hon ville hellre sitta ner och prata
om vännerna som tidigare bott på samma gata
och sonen som aldrig någonsin hörs av.
Hon var så orolig för att ingen skulle sköta hennes grav.

Hon sa att det var så svårt med ensamheten
Och hon var rädd att ramla där i lägenheten
Och vem är du? Det var nån annan här förut
Man håller inte rätt på alla som jobbar hos er till slut.

Och min hand mot hennes kind ses närma
men maten där i mikron tar bara två minuter att värma
så hej då, må så gott
efter all omsorg som du nu har fått.

Karl-Evert är så tung och måste vändas i sin bädd
Nu knäckte det i ryggen, aj, jag blir så rädd
Får inte bli för trött och göra fel
Måste se till att kroppen håller sig hel.

Om bara inte alla mina brukare var så många
och dagarna så stressiga och långa
Sex timmars arbetsdag – tänk vilken vision!
I stället för att jobba deltid och därmed få en låg pension.

Jag älskar ju mitt jobb och vill nog helst av allt va´ kvar
Men nog känns det sorgligt när allt fler från jobbet drar
Fast kanske kan vi försöka se till att utvecklingen vänder
I så fall får vi ta förändringen i våra egna händer

Vi går ihop! Och så sant som jag det säger:
tillsammans ska vi få det till att hända grejer.
Vi tjänar på det, både brukaren och jag
så nu ska vi slåss för sex timmars arbetsdag!