Sockrad vals, saltad menuettSom avdraget gummi och som en avsliten nylonstrumpa. Som en juvelskatt i svalget har jag saknat hon jag inte ville ha annat än som kropp om min kropp, som ljud, som rörelser på andra sidan mina släckta ögonlock, som morgonsolen på vita gardiner. I köttet och i märgen sitter spikar, skruvar och metallskivor och i rena fettet, i själva brosket och i ben skvalpar splitter som i båtens tröga sump av barr och löv, bark och fiskrens. I hjärnan hoppar tankar som glödloppor om en katt och som blixtsnabbt växande allt tanigare skolbarn hoppande bock. Blodet glöder som smedens blod när han tuktar en järnklump för att smida ett kors åt sin dotter och jag är en hjälte för jag lever och mina muskler sjunger som gitarrsträngar över vattenbryn den hårdaste rocken och den gällaste gospeln och medan safterna och gråberget sätter sig gäspar människorna fram slagg, kvalster och guldmynt ur kvarlämnade kavajer och på vinden dröjer sig ett sus kvar, ett läspande och frasandet av miljoner mumifierade flugor.
Fri vers
av
Per Teofilusson
Läst 150 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2019-06-12 10:44
|
Nästa text
Föregående Per Teofilusson |