Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Andante - reflektioner

 

En pjäs skriven av Lars Norén togs upp i dagens teve, gav mig förståelse  och kallsupar tillsammans med vännen Åskbollens kommentar, som arbetar med hjärta på ett äldreboende. Hon brukar med egna medel fixa födelsedagskalas för de hon ansvarar för och julhelgen. Tallrikar och bestick, servetter och glas och namnat vid bordet. Hon bryr sig inte andras ogillande, hon lyder sitt hjärta empati och känner värme över de boendes glädje och tacksamhet över att bli sedda. För visst är det så, det är lätt att förstå många blir friskare gladare över att få känna de är en person igen, i stället för att bli förminskad av personal, de kryper in i sitt skal och försämras snabbare

Nyligen erkände hon hur skrämd hon är över hur svenskar behandlar sina anhöriga och är rädd för att hamna i samma situation, där chefen helt avskalad  empati inkännnade behandlar de infösta i samma kuvös ovärdigt. Det är människor som trängs ihop som inte valt varandra. De samlas i slutskedet på en avrättningsanstalt liknande krematorier under Hitlertiden där människor avrättades på löpande band, fråntagen sin värdighet familj och vänner

Det sorgliga är klasstillhörigheten följer med in i korridoren slutskedet, när minnesfunktionen avtar och språket. Det uppstår bla aggressivitet, manodepressivitet, vanföreställningar och ångest som medicineras för personal ska förmå arbetet, eftersom personal fattas. Människan förlorar sig själv, jaget faller sönder i förvirrade skärvor. Det behövs många händer, men arbetet är både tungt och krävande…tålamodskrävande vill jag påstå och kräver speciella förmågor. Som de Åskbollen har, har insett många svenskar i dag är slav under sitt ego. Det är en tung barlast i många yrkesroller. Förstår även att många människor i dag hyser en berättigad rädsla inför vad som komma skall. Alla dör vi oavsett hur många diplom eller pengar vi har, det går inte att rymma från den kunskapen. Men för den skull ska vi inte falla ihop dysterkvist, gläds åt blomman i dagen vännerna och kärleken du har, dagarna med nya kunskaper.

Nu ankommer det på våra politiker att verkligen visa framfötterna och inte fortsätta ge tomma löften, som tidigare och verkligen satsa pengar där hålen behöver fyllas

Sverige ligger i bakvattnet efter många länder bla felaktiga ekonomiska val. Jag tänker på alla de som ger sina liv för barn och släkt som t ex Lantbrukardottern jag skrev om inte släkt men nära ändå

För visst är det så vi är själva ansvariga för de val vi gör och behöver då se om vårt hus för vi ska kunna vara trygga. Och i paketet ingår ta hand om oss själva och våra anhöriga. Finns inte handen vad gör vi då? När både samhällets olika funktioner krackelerat som sand och stolarna faller igenom.

Den korta snutten av föreställningen som visades..repliker var ut i luften med korta stunder av kommunikation. Absurt med oroande insikter och makalösa missförstånd, som ibland blev till ett frustande skratt, men gav även en och annan rysning efter ryggen.

Ingen kan påstå vi människor inte är fulla av avbrott sidospår, hopplös distraktion och när vi tror att alla förstår,  är vi som mest osammanhängande

 




Övriga genrer (Journalistisk text) av the wildcat VIP
Läst 14 gånger
Publicerad 2019-06-12 14:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

the wildcat
the wildcat VIP