Hon bär 

en trasig krona

av skuld

trampar på

glödande kol

av smärta

gråter bittert

från hjärtat

av sorg

känner ormen

slingra sig

av ilska

tala med 

kluven tunga

redo att hugga

huvud av skam

för det liv

som inte blev

blott var

en önskedröm

ett liv

hon aldrig fick